Hur som helst. Detta inlägg ska inte handla så mycket om rattriggen som sådan, utan mer om sättet den byggdes på och varför jag i slutänden sålde den. Det hela började egentligen med att Gran Turismo 5 började närma sig och till det var jag tvungen att ha en vettig plats för ratt, pedaler, Playstation och TV. Konstruktionen av rattriggen påbörjades. Jag funderade och klurade på hur man på bästa möjliga sätt skulle få en solid konstruktion med så mycket bil-känsla som möjligt.

Det hela slutade med det här

Jag hade kul i den. Förbannat kul. Men när den initiala förälskelsen började lägga sig såg jag riggen för vad den var och inte för vad den innebar. Jag hade svikit mina ideal.

Någonstans mellan konceptet i mitt huvud och slutprodukten hade jag helt glömt hur jag vill bygga saker. Jag vill bygga med finess. Med stil. Med klurighet. Konstruktionen ska inte bara göra sitt jobb, den ska överraska och vara en aha-grej. Det låter skitfånigt, men det är sånt som really gets me going.

Mitt misstag var att sätta förutsättningarna istället för slutresultatet i första rummet. Jag byggde inte för att uppnå ett specifikt resultat, jag byggde utifrån de förutsättningar som fanns och istället för att lösa alla problem det skulle innebära att nå önskat resultat byggde jag via första bästa genväg – brute force. Därför såldes riggen och klurandet på hur en smart rattrigg ska konstrueras har påbörjats. För jag vill inte bara ha roligt i min rattrigg, jag vill vara stolt över vad jag åstadkommit när jag sitter och tittar på den också.

So what’s in this for you? Antagligen inte mycket, förutom att det mesta blir bättre om man lägger ner lite extra energi, eftertanke och framförallt stolthet i det man gör.

PS. Den här bloggen är inte hälfen så rolig som Pipers Hill-bloggen. DS.

- Save several different setups for each car

- Actually shift into reverse

- Navigate the menus without going crazy due to bad logic and huge loading times

- Rev my racecar all the way through the redline

- Enjoy several hundreds of full detail premium cars

- Disable traction control, keeping it off even if I’m driving on grass

- Enjoy soft shadows and smooth smoke effects

- See the dashboard of any car

- Fall in love with all the beautiful full-3D scenery

- See real time car data

- Experience turbo lag

- Customize any car to my personal style and liking

- Upgrade the brakes on any car

- Engulf myself in truly amazing engine sounds

- Experience realistic delays when shifting

- Rewind replays

- Not feel disappointed after several years of development

And these are just the features currently available in Forza Motorsport 3. Since the physics are the major (but absolutely not the only) flaw in FM3 I really hope they focus on improving them in FM4 rather than adding content.

Don’t get me wrong, I’m kind of a GT5 fan (with a dedicated racing rig and all) and I know that Forza Motorsport too has a lot of flaws. I just realize Polyphony Digital needs the competition for GT6 to actually be a complete game and not as half-assed as GT5 is.

Samma sak händer nu, när Apple släpper sin iPad. Skillnaden denna gång är att konkurrensen inte har tillverkat tablets i nästan ett decennium. Konkurrensen finns knappt, och den har definitivt inget som kan kallas ett försprång. Apple har levererat en framtidsprodukt, en enhet som tidigare endast förekommit på film. Ingen klump, ingen uppfläkt laptop, ingen förvuxen mobiltelefon. En framtidsprodukt.

Tablets har förekommit tidigare, men det är nu marknaden tar fart. Det ska bli otroligt intressant att se hur länge det tar innan konkurrensen är där Apple är idag, och var Apple är då.

Någon måste ju designa handfat och vattenkranar. De designar ju inte sig själva, även om man i vissa fall kan tro det. Man kan tro det, eftersom de på inget sätt är praktiska. Vattenkranarna på toaletter sticker i regel ut 10cm i handfatet, och det finns inte en sportslig chans att få plats med två händer under kranen. När fingertopparna slår i porslinet träffar vattnet handen i höjd med knogarna.
Handfat används till 95% till att tvätta händerna i, men verkar vara byggda för handtvätt och ansiktsdopp. Vad är grejen med detta, vad är tanken, kan någon förklara för mig?

Av två tvättstugor jag regelbundet vistas i har båda ett vägguttag precis vid strömbrytaren till lampan i taket. Kul utmaning, för om det är någon plats i huset man är fuktig om händerna när man lämnar så är det tvättstugan. Bra tänkt där, sätt handen en decimeter för långt ner och du ångbastas inifrån…

Bara två tankar från en villaägare…

I takt med att äldre generationer försvinner från arbetsplatserna ser vi förhoppningsvis mindre och mindre av vidriga gränssnitt (SAP någon?) och taffliga applikationer. De som är 40 år idag finner sig i sånt – det gör inte jag, och min förhoppning är att det inte bara är jag utan hela min generation.

Vi är kräsna och vill ha flexibla, logiska och intuitiva gränssnitt. Vi är vana vid Facebook och Twitter, där inget är mer än ett par klick bort. SAP har otroligt mycket att jobba på för att komma dit…

Nya datorer från HP kommer med programvara förinstallerad som är tänkt att underlätta det dagliga arbetet. HP ProtectTools, Credential Manager, SoftPaq download manager och Quick Launch Buttons är exempel på programvaror som är installerade från start. Dessa programvaror är dessvärre ganska taffligt programmerade och vållar eftersom de laddas vid inloggning en hel del väntetid. Dessutom struntade HP totalt i att fila på gränssnitt. Följande gränssnitt är från HPs programvara för att skydda hårddiskarna från stötar.

Gott om överflödiga mellanrum och tomma ytor.

När nu Windows 7 ska ut till den stora massan hoppas jag att HP förstått att få användare gillar väntetider och uselt skrivna programvaror, och antingen:

a) Gör om gör rätt
b) Inte förinstallerar programvarorna i fråga

Om ingen förbättring sker är jag rädd att Windows 7 upplevs lika trögt som Vista på HPs OEM-installationer…

Microsoft är inte sämre än att de tar lärdom av det förflutna. Dagens nyhetsbrev innehåller också det en bister herre, om än utan kavaj. Armarna är dock i kors och mungiporna är tämligen horisontella. Nyhetsbrevet har dock en liten twist som rättfärdigar bilden.

Man har helt släppt “Allt är fluffigt och roligt igen efter år av misär”-känslan och går på hårt istället.

Migrera – nu eller aldrig. Vi utelämnade utropstecket med mening, men du kommer att göra som vi säger. Annars tar vi din Microsoft-keps.

Missuppfatta mig inte nu. Marcus har en bra poäng i mailet och jag hoppas Microsoft får genomslag med Windows 7, som jag förövrigt trivs betydligt bättre med än Vista. Jag har bara en fin hatkärlek till Microsofts sätt att marknadsföra sig, och när de faktiskt slår huvudet på spiken och matchar bild med titel är jag inte sämre än att jag skriver ett par rader om det.

Den nya filservern baseras på en Intel Atom-bräda som enligt ryktet skall dra mindre än 40 watt under load. I idle ligger den på runt 8 watt, och eftersom den 70% av tiden kommer vara i detta tillstånd finns det mycket att spara genom att bygga nytt. Den låga energiförbrukningen är förvisso beroende av att hårddiskarna stannar vid inaktivitet. Huruvida jag sätter diskarna i vila vid inaktivitet nattetid och arbetsdagar beslutas när jag sett skillnaden på effektförbrukning vid de båda lägena, och forskat lite kring livslängd i förhållande till antal spinup/spindown. Efterforskningar skall också göras kring hur mycket effekt som försvinner i PSUn.

Komponenterna som inhandlats, moderkort och minne, landade på strax över 1000kr och servern kommer att bestå av följande komponenter:

• Intel Atom 330 Little Falls 2
• 1GB DDR 2
• Standard ATX PSU
• 2 x 160GB IDE-diskar i RAID1 för operativsystem
• 2 x 320GB SATA-diskar i RAID1 för lagring av data
• 1 x 80mm fläkt

Delarna kommer att sitta i en egendesignad låda byggd i 12mm spånskiva med plats för sex 3.5″ diskar. Tanken är att bloggen ska agera lite bygglogg, samtidigt som alla ritningar och instruktioner finns tillgängliga för den som vill bygga en egen filserver.